Hej Dennis Sandin!
Aktuell som regissör för Den goda människan i Sezuan som är den första av två examensproduktioner på Skådespelarprogrammet.
Hur föll valet på pjäsen Den goda människan i Sezuan och varför är den aktuell idag?
Valet föll på pjäsen därför att den obarmhärtigt prövar relationen mellan individ och samhälle. Brecht är inte intresserad av godhet som idé, utan av vad den faktiskt kostar i praktiken. Pjäsen är skriven i en annan tid, men beskriver mekanismer vi tydligt lever med i dag: ekonomisk utsatthet, ansvar som flyttas från system till individ och ett samhälle där godhet snabbt blir ett riskprojekt. Frågan är inte om man vill göra gott, utan om man har råd – och vem som betalar när man gör det.
Vad är extra spännande med att arbeta med skådespelarstudenter i deras sista termin?
Det finns en särskild koncentration i arbetet. Studenterna står precis på gränsen till yrkeslivet, vilket ger repetitionerna både skärpa och nödvändighet. Det finns inget att skydda längre – bara något att formulera. De är tekniskt starka, modiga och beredda att ta ansvar för helheten, inte bara för sin egen roll. Det skapar ett arbete med hög energi och verklig angelägenhet
Finns det något särskilt i er version som du vill lyfta?
Vi arbetar konsekvent med ensemble, rytm och tydlighet i berättandet. De dubbla identiteterna är inte bara ett dramaturgiskt grepp, utan en spegling av ett samhälle där människor tvingas vara flera saker samtidigt för att överleva. Rollen man spelar beror på situationen, kraven och blicken utifrån. Föreställningen försöker inte lösa den motsägelsen – den exponerar den.
Den goda människan i Sezuan spelas mellan den 13 och 27 mars. Här kan du läsa mer om föreställningen och boka biljetter.